Ibland är jag sur

IBLAND ÄR JAG SUR.
Så är det bara och konstigt vore det väl annars.
Jag menar, jag är ju en gubbe om än inte alltför gammal...

Vad blir jag sur på då?
Jo, det vanligaste är väl när jag kommer hem från jobbet och mitt andra jobb börjar
(eller mitt första beroende på hur man vill se saken)
Det ska ju lagas middag, tvättas och div. andra saker.
Men!
Jag kan sällan börja med de uppgifterna på en gång därför att...
Kläder ligger slängt "överallt", diskbänken är full med diskad och odiskad disk, den tvättade tvätten har inte plockats undan av familjemedlemmarna som äger plaggen, det måste recyklas kartonger och flaskor så jag kommer fram i köket, sopor måste slängas så jag får plats med nya när jag lagar middag och så vidare...

Där har ni då mig, surgubben.

Ibland tänker jag att jag ska sätta mig i soffan bara och vänta ut mina små familjemedlemmar att de gör det jag förväntat mig att de skulle göra innan jag börjar med middagen.
Men jag är väl inte den typen. Jag går rakt in i striden som man säger på Söderstadion.
Och då blir det givetvis en och annan krock.

That`s life.

Allt detta påverkar givetvis inte min kärlek till mina närmaste.
Som sagt, livet är väl såhär?
För jag är väl inte ensam familjefar i detta land som känner såhär?!